1800-talet – vetenskapens sekel

Den vetenskapliga revolutionen under Renässansen blev en grund för vetenskapen under 1800-talet. På 1800-talet skapades otaliga uppfinningar och helt nya forskningsområden inrättades. Man började satsa på utbildning och värdesatte rationella förklaringar till alla fenomen, vilket bl.a. kyrkan ogillade skarpt.

Vetenskapen blev en utmanare till religionen, man talade om samma sak, men med en annan synvinkel och åsikt. Det vetenskapliga tankesättet påverkades också av Karl Marx utvecklingslära. Under denna tid påverkades människans tänkande också av många andra ideologier, vilket också satte sin prägel på vetenskapen. Även historievetenskapen blev mycket viktigare under 1800-talet.

Ett känt namn från denna tid är Charles Darwin. Han var en av de som mest personifierade 1800-talets tänkande kring historiska pro

Darwin
Charles Darwin

cesser och biologiska förändringar. Darwin gjorde evolutionsteorin, alltså en teori om arters utveckling. Den gick ut på att de bäst anpassade individerna överlever. Han skrev också boken ”Om arternas uppkomst genom det naturliga urvalet”. Att Darwins synsätt skilde sig väldigt mycket från kyrkans ledde till att han fick utstå för mycket kritik.

 

I Storbritannien fanns det gott om vetenskapsmän och uppfinnare. Den industriella revolutionen hade fått sin början i Storbritannien redan på 1700-talet och det fanns också många andra från landet som bidrog till vetenskapen på 1800-talet. George Stephenson var mannen bakom järnvägsväsendet. Michael Faraday var en fysiker och kemist som gjorde stora upptäckter inom elektromagnetism och elektrokemi. Han konstruerade också den första versionen av en bunsenbrännare. Även James Clerk Maxwell gjorde en rad upptäckter inom elektromagnetism.

Ett annat känt namn från 1800-talet är Louis Pasteur. Han studerade jäsning och funderade på hur man kunde stoppa bakterier. Han utvecklade också vaccin. Metoden pastörisering härstammar också från Pasteurs upptäckter. Tack vare Pasteur ökade folkmängden på 1800-talet, då man kunde bota sjukdomar bättre än tidigare.

Naturligtvis finns det massvis av andra betydelsefulla personer inom vetenskapen på 1800-talet. Gregor Mendel gjorde upptäckter inom genetik. Hans experiment lade grunden för hela den moderna genetiken. Många av oss känner till Alfred Nobel, som på 1800-talet uppfann dynamiten. Justus von Liebig var en tysk kemist som förändrade jordbruket med en ökad produktivitet som följd. Jordens ämnesinnehåll blev allt viktigare och t.ex. konstgödsel blev vanligare. Även telefonen, bilen och glödlampan uppfanns på 1800-talet.

Nobel
Alfred Nobel i arbete.

Walter och Robin

Annonser

Nationalismen

Redan under 1700-talet och efter franska revolutionen började nationalismen sakta uppkomma. Strax under 1800-talet började det sprida politiska rörelser som ansåg att de som talade samma språk och hade en gemensam kultur skulle bilda en egen nation. Denna nation skulle bara bestå av ett folk, ett bra exempel på ett citat är ”ett folk, en stat”. Nationella tecken var gemensamt språk, en gemensam kultur och historia. Dessa rörelser hade ett gemensamt mål som var nationell självständighet. Eftersom den vanliga människan hörde till olika stånd kunde detta vara möjligt först när ståndssamhället hade blivit upplöst.

Efter att folket började bli läskunniga av att de börjat gå i folkskolor, kunde nationalismens budskap spridas till allmänheten. Efter att folket blivit läskunnigare och förstått nationella språket, kunde folket aktivt följa med bl.a. nyheter, debattinlägg och romaner, som gjorde att folket började få en hel verklighetsuppfattning.  Den nationella identiteten började byggas upp när folket började uppskatta den egna och unika kulturen med att börja använda mera av folkmusiken, klädseln, språket och historian.

 

Johann Gottfried Herder var en viktig person för nationalismen och han anses idag vara den moderna nationalismens fader. Det var från honom som Nationalismen formel ”Ett språk, En nation, En stat” fick sin början. Enligt Herder skulle alla kulturer vara kapabla till att blomstra jämsides med varandra. Den här iden hade våldsamma konsekvenser och ledde till många nationella uppror.

En annan viktig person för nationalismen var den Italienska frihetskämpen Giuseppe Garibaldi. Garibaldi deltog i krig för frihet både i Uruguay och i Brasilien. År 1840 återvände han till Italien och började då delta aktivt i Italienska enhetskampen vilken ledde till att Italien enades några år senare. Garibaldi är dock kanske mest känd för sin insats i förena Sicilien och Neapel med Italien.

Det förekommer olika former av nationalism. Befrielsenationalism är då en stat försöker bryta sig i från ett auktoritärt dynastiskt system, ett bra exempel är då Finland bröt sig loss ur Ryssland och ”befriades”. Fastän Finland varit autonom men hört till Ryssland, fick de 1917 självstyre. Förenande nationalism, en annan form av nationalism handlar om när ett land anser att de har områden som ligger utanför landets gränser, vilket också kallas ”ofullbordad nationalstat” Landet vill förenas med området och därför kallas det förenad nationalism. Ett bra exempel är då Venedig förenades med Italien.

Nationalismen syns även i dagens läge vid idrottsevenemang, där man helt enkelt visar sin kärlek mot landet med flaggor, färger och en viss klädsel, också i armén är man redo att skydda och tjänstgöra fosterlandet.

Aron, Jere & Janina

 

Liberalismen förändrar världen

Liberalism kommer från det latinska ordet liber som betyder fri. Ideologin betonar individens frihet och menar att människan själv vet bäst hur hon ska leva sitt liv genom sitt förnuft och om en stat begränsar människan att göra det leder det till att hon kommer att hindras i sin utveckling. Alltså statens roll ska vara begränsad och det ska vara folket som bestämmer i staten. Ifall människan utvecklas utan förtryck kommer de goda sidorna fram så som skaparkraften och initiativförmågan. Men det ska inte heller vara ett tillstånd där människan gör precis som hon själv vill, utan det ska finnas en förutsättning så att människorna ska kunna utvecklas till att ta och känna ansvar.

Liberalismen utgångspunkt är människan och målet är frihet för människan. Liberalismen betraktar alla människor som likvärdiga, men inte som lika varandra. Framförallt röstningsfriheten är viktigt inom liberalismen. Men också yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet och demokratin är något många kopplar ihop med liberalismen. Demokratin är en stor del av liberalismen, eftersom endast en stat med fri rösträtt kan sägas utgå från varje människas lika värde. Tack vare att fler personer under denna tid gick i skolan förhindrade man också okunniga väljare.

I England kunde den ekonomiska liberalismen förverkligas tack vare den så kallade Manchesterskolan. De vände sig mot allt vad statlig reglering av näringslivet innebar. Detta eftersom att man utgick från att varje inskränkning i företagsamheten skulle hämma individens fria initiativ. Frihandeln var en viktig del i det hela. I ett stort och världsomspännande system, som dessutom var fritt, var det inte staterna som styrde utan de privata företagen var de stora aktörerna. En dold tanke med detta var att länderna skulle bli så beroende av varandra att krig blev otänkbara. Med frihandeln ville man minska produktionskostnaderna i Storbritannien genom billigare importkostnader. Detta skulle också hålla lönerna nere. De låga produktionskostnaderna skulle gynna exporten av landets varor. Så blev det också. Delvis tack vare att industriproduktionen var näst intill obefintlig i resten av världen.  Frukterna av det fria näringslivet skördades dock enbart av de som kontrollerade realkapitalet. De som bara förfogade över sin egen arbetskraft fick ingen ökning i ekonomin.

Liberalismen började betonas mycket under upplysningstiden, men liberalistiska tankar fanns redan på 400-talet f.Kr i då flera grekiska filosofer hade starka argument mot slaveriet och sade att alla människor egentligen hade samma rätt till ett fritt liv. Under renässansen uppkom rötterna till det som under upplysningen utvecklades till liberalism eftersom det fanns humanistiska tankar som uppstått mot kyrkans makt under renässansen. Det var främst upplysningsfilosoferna som talade om frihet och att alla människor hade lika rätter. Till följd av det startades den amerikanska och lite senare den franska revolutionen, där målet var att göra sig fri från makten som gjorde att människorna inte var fria att göra så som de ville. Liberalisterna motsatte sig att kyrkans makt, absolut kungamakt och merkantilism. Det fanns flera liberalistiska tänkare, bland annat John Locke, John Stuart Mill, Adam Smith och Jeremy Bentham.

Det var inom det borgerliga skiktet som liberalismen fick fotfäste under 1800-talet. Denna nya medelklass hade tagit makten genom revolutioner i bl.a Frankrike och Amerika och som allt mera högljutt krävde allmän rösträtt. Eftersom det industriella samhället krävde allt mera av tidigare politiskt åsidosatta grupper blev det allt svårare att sätta sig emot allmän rösträtt.

År 1832 genomfördes en parlamentsreform som utökade rösträtten till att gälla sju procent av befolkningen, vilket då var en relativt stor förändring. Under revolutionsåret 1848 infördes allmän rösträtt i både Schweiz och Danmark och i Tyskland genomfördes valen 1867 till riksdagen för det nordtyska förbundet för allmän rösträtt. Genom hela Europa utökades rösträtten succesivt under 1800-talet och även kvinnan, som tidigare inte avsågs när man pratade om allmän rösträtt, började få mer plats. Den amerikanska staten Wyoming och Nya Zeeland var de enda som hade gett kvinnan rösträtt innan Finland år 1906.

Den industriella revolutionen ökade även problem som föroreningar, utanförskap, överbefolkning av städerna och barnarbete. Dessa missförhållanden gjorde att flera socialliberalt inriktade politiker krävde lagar mot barnarbete, minimilöner och ökad säkerhet för arbetare. Laissez-faireinriktade liberaler hävdade att dessa lagar skulle inkräkta sig på frihet, rätten till ägande och hindra den ekonomiska utvecklingen och trodde att problemen skulle lösa sig själva. På så sätt uppstod splittring inom den liberala ideologin. Idag är liberalismen den ledande ideologin i nästan hela världen och brukar delas in i två huvudinriktningar: socialliberalism och klassisk liberalism.

new-york-115626_960_720Frihetsgudinnan i New York symboliserar frihet och liberalism

Källor:
Labyrint 1- Tom Gullberg & Sture Lindholm

https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalism

https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalismens_historia

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/liberalism

http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/historia.shtml

http://www.lartecken.se/App/Pages/TeachingAids.aspx?NID=8090

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liberalism

http://sourze.se/2010/08/20/liberalismens-historia__69982#.VvPNlOZSIsM

http://snd.gu.se/sv/vivill/party/fp/program/1990

Bildkälla:

https://pixabay.com/sv/frihetsgudinnan-usa-new-york-frihet-516085/

Skrivet av: Lousie Marttila, Adam Lahtinen och Martina Westerback

Nationalismen

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en skärskild gemenskap inom nationens gränser. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen har sitt ursprung från den franska revolutionen och Napoleonkriget, den uppkom i Europa redan under 1700-talet och började sprida sig på 1800-talet. Man har dock påstått att olika nationalistiska tankegångar funnits längre bak i tiden trots att begreppet nationalism inte fanns.

Giuseppe Garibaldi var en italiensk nationalist och frihetskämpe. Han var en av europas främsta nationalistiska aktörer. Garibaldis extrema åsikter tvingade honom bort från Europa, vilket ledde till att han begav sig till Sydamerika där han deltog i frihetskrigen både i Uruguay och i Brasilien. Han återvände till Italien år 1847 för att aktivt delta i den italienska enhetskampen. Det som han främst har blivit känd för är sin insats för att införliva Sicilien och Nepal med Italien.

Nationalismen var den politiska drivkraft som ville etablera nationellt definierade nationalstater. Nationalismen hade ett konservativt tänkande, ansåg att förändrigarna i samhället skulle ske långsamt och med stor respekt för nationens historia. Den nationella identiteten blev en huvudfråga, t.ex. nationens officiella språk blev standardiserat från olika dialekter. Nationalisten var självuppoffrande och tog ansvar både för det egna folket och nationalstaten, dess intressen och rättigheter.

Det olika former av nationalism och de två främsta är befriendenationalism och förenande nationalism. Befriendenationalism användes till processer då nationer ville frigöra sig från andra inblandande faktorer, t.ex. när Finland bröt sig loss från Ryssland år 1917. Förenande nationalism användes då igen till när en splittrad nation förenas till en och samma nationalstat, exempel på det är när tyskarna grundade staten Tyskland.  Det kunde även användas en blandning av dessa två; landet frigör sig först från en annan nation och förenar sig sedan med andra politiskt splittrade territorier.

Målet för nationalismen var alltså att skapa en enad nation som utgjordes av ett enda folk som satt nationen i första hand. En passlig slogan för nationalismen var ett språk, en nation, en stat som användes av tyska tänkare som Herder och Fischte. Detta kunde ställa till det för flerspråkiga statsbildningar som t.ex. Ungern-Österrike, och även i flerspråkiga stater än idag.

Grekernas uppror mot Turkiet 1821 blev som en förebild för nationella befrielserörelser. Den framväxande nationella samhörigheten var en effekt av att ståndssamhället lösts upp. Idén om att ett helt folk förenades av en nationell identitet var möjligt först när en stor del av folket upphörde att identifiera sig med ett enskilt stånd. Den politiska nationella identiteten byggdes upp av ett ökat intresse för det egna folkets särdrag, som t.ex. folkmusik, folkdräkt och språk.

De styrande i Europas länder i slutet 1700-talet var skrämda för att den franska revolutionens idéer skulle få fäste i deras egna länder. Därför förklarade land efter land krig mot Frankrike för att  återställa den gamla ordningen och förhindra idéerna från att spridas. För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en nation. Idén om nationensom ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon som förde idén vidare genom Europa med sina arméer.

 

 

 

Under urbaniseringen flyttade folk in i städerna och då uppstod det nya sociala grupper och med dem så kom det nya yrken som till exempel lärare, konstnär, forskare och författare. Mer människor började gå i folkskolor eftersom yrkena krävde att man kunde någonting. När folk började gå i skola ökade läskunnigheten och man kunde börja läsa vissa nyheter och debattinlägg som ledde till en ”föreställd gemenskap”. Man kunde börja förstå vad som hände lite längre bort än var man bodde. Man ville veta mer om folkets egna kultur som till exempel folkdiktning, folkmusik, klädsel, språk och historia.

Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av perioden till e uppkommen rädsla fär angrepp och krig. Länderna kunde nu utnyttja sina industrier till att mobilisera enorma armeér. Därför skulle det inte dröja länge innan hela världen stod i brand. 1914 började den tid som ibland kallas värlskrigens tid, det är den tid från första världskrigets början till andra världskrigets slut.

Johanna, Ida, Emma S, Emma V

Källor:

Labyrint 1

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/nationalismens-historia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalism

 

1800 – talets borgerskap 

Den industriella revolutionen förändrade samhällets ekonomiska samt sociala maktrelationer, människan kunde leva sitt liv på ett helt nytt sätt. De urbana borgarna som flyttade in till städerna var de som påverkade den här livsstilsförändringen mest. Borgerskapet bestod till viss del av framgångsrika fabrikörer och handelsmän som inte hade koppling till ståndssamhällets privilegierade klasser. Ekonomin förstärktes vilket ledde till större efterfrågan på bland annat advokater, arkitekter och ingenjörer. Då ekonomin växte blev även konsumtionen större och man öppnade flera specialiserade butiker.

Namnlös

Torg i Prag

Den växande förmögna medelklassen flyttade från landsbygden in till städerna. En stor mängd pengar satsades på att omforma stadsmiljön, det byggdes behagliga bostadshus, avloppssystem och breda gator. Olika byggnader kunde ha olika byggstilar beroende på vilken historisk stil som de tyckte passade bäst till byggnadens funktion, till exempel parlamentsbyggnader hade forngrekisk stil medans bankerna hade renässans stil. De historiska stilen kan tolkas som att borgarna hade svårt med att hitta en egen identitet men kan också tolkas som att de blev mer medvetna om historia och ville ta inspiration från historiska händelser och kultur till byggnaderna. Senare blev den så kallade biedermeierstilen mode för högborgerliga miljöer och kan uppfattas som en motrörelse mot adelns empiriska stil.

Borgarna tog stor beaktande att gränsa mellan jobb och fritid. De ”gick till” och ”kom hem från” arbetet i motsats mot bönderna där arbetet alltid fanns utanför dörren. På borgarnas fritid ägnade de sig till litteratur, teater, tidningsläsning och även olika former av fritidsaktiviteter. Teatern var inte bara ett ställe för underhållning utan också ett ställe att visa upp sig och visa sin status. Läskunnigheten höjdes radikalt efter att folkskolor intogs i mitten av 1800-talet. Författare som Jane Austen, Charles Dickens och sir Arthur Conan Doyle blev kända under olika perioder under 1800-talet. Man började vilja ha en friskare kropp och sundare själ så fysisk aktivitet och idrott blev allt viktigare.

Familjen blev väldigt viktig och man skulle hålla sig till familjeidealet som gick ut på att man skulle gifta sig med någon i samma samhällsstånd, äktenskapet skulle ingås med kärlek och kunde inte brytas. Kvinnan skulle ha rollen som en värdig moder och fick inte visa andra delar av kroppen förutom huvudet för andra än sin make. Frågor om sexualitet fick man inte prata om men det fanns ändå många prostituerade i de europeiska städerna under den tid som kallades ”Victorianska tiden”. Victorianska tiden fick namnet från Storbritanniens drottning som hette Victoria och regerade i 63 år.

Namnlös1

Familj under 1800-talet

Då man fick mera pengar och intresset för det exotiska blev vanligare blev också resandet mer vanligt. Man fick inspiration av den brittiska författaren Rudyard Kipling som skrev om äventyr på olika ställen runt om i världen. Tåget med sovkupéer gjorde också att det blev bekvämare för borgare att resa runt.

Utbildning blev allt viktigare för människan. Människorna började utbilda sina söner och efter ett tag också döttrar till att sträva till en aktiv roll i det ekonomiska samhället och inte längre inom hov eller kyrkan. Folkskolor intogs i mitten av 1800-talet och kyrkan hade inte en lika stor roll i utbildningen som tidigare däremot behövdes så småningom en högre utbildningsnivå för ett framgångsrikt arbetsliv och många började skicka deras barn till privatskolor.

Jesper, Malin och Sarah

Källor:

Labyrint 1

http://www.so-rummet.se/kategorier/borgare

www.popularhistoria.se/artiklar/en-riktig-man/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arkitektur_i_Finland

https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4skunnighet

http://litteraturhistorien.se/1800-tal/

http://litteraturhistorien.se/foljetongsromanen/

http://www.sherlock-holmes.co.uk/

bilder:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wenceslas_Square_end_of_19th_century.jpg

http://www.publicdomainpictures.net/view-image.php?image=9638

 

Häxprocesserna

Häxprocessernas tid i Europa var omkring 1450 och 1600-talet, som började vid alpregionen (Italien, Frankrike och Schweiz) och sedan spridit sig till resten av Europa. Häxeriprocesserna var vanliga i katolska och protestantiska länder. Det var huvudsakligen kvinnor men också en del män som anklagades för trolldom eller för användning av övernaturliga krafter.

Djävulen ansågs som en verklig figur, som räddade häxorna och gjorde tortyr mot människorna. Häxorna ansågs göra brott och hade en samverkan med djävulen. Ca 1480 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till avrättning av häxor, d.v.s. han gav en tillåtelse till att bränna häxorna på bål. Två munkar (Heinrich Institoris) och (Jakob Sprenger) skrev boken ”Häxhammaren” för att underlätta häxprocesser. Boken gav goda råd om hur man skulle avslöja en häxa. Häxprocesserna var en av världens största rättsskandaler där oskyldiga anklagades och mördades.

Ca 100 000 människor anklagades för samverkan med djävulen och blev strax efter bränd på bål. Barn fungerade som bra vittnen och domstolarna upprättade häxmålen. Oftast försökte man få bekännelse via våld och tortyr. Häxorna blev oftast brända på bål, halshuggna eller ett offer i vattenprovet, där den anklagade häxan kastades i vattnet knyten. Om häxan kom upp till vattenytan flytande, hade hon eller han samarbetat med djävulen och ansågs vara skyldig. Om häxan sjönk och drunknade var hon eller han oskyldig och fick en kristlig begravning.

Katolikerna och protestanterna tyckte att djävulen var bakom allting och tog över människorna. De hade inte heller förklaringar till olyckor, oväder, döden, naturkatastrofer och sjukdomar utan allt var djävulens och de övernaturliga krafternas fel. Efter 1700-talet började häxprocesserna ta sig till ett slut

Jere & Hamed

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/haxprocesserna#

https://fi.wikipedia.org/wiki/Noitavainot

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4xprocess

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4xprocesser

https://fi.wikipedia.org/wiki/Marketta_Ristontyt%C3%A4r_Punasuomalainen

Labyrint s. 261-262