1800-talets vetenskap

Den vetenskapliga utvecklingen på 1800-talet var till stor del tack vare de nya tankegångarna under upplysningen och den nya världsbild som hade grundlagts. På 1800-talet började  man satsa mera på utbildningen, vilken ledde till ett stort antal nya vetenskapliga rön. Ordet ”scientist”, vilket betyder vetenskapsman, nämndes för första gången på 1800-talet. Före dess hade man kallat många av dem som undersökte naturen för naturfilosofer.

Samhället förändrades i snabb takt på 1800-talet, från jordbruks- till industrisamhälle. Detta gav en upplevelse av att leva mitt inne i en förändringsprocess, vilket gav upphov till tankar och insikter såsom att inga fenomen är isolerade i sin egen tid, utan allt bygger på resultat som tidigare uppnåtts och att denna historiska utvecklingsprocess leder till allt mera avancerade samhällen. Dessa idéer ledde till ett nytt förhållningssätt till historien. Många människor, t.ex. Karl Marx hade tankar om en ”dold ändamålsenhetlighet”. De ansåg att historien hade ett syfte och ett slutmål, vilket var historiens höjdpunkt. Detta slutmål var olika för olika personer, för Marx var det det kommunistiska samhället.

Man började också på 1800-talet beskriva historien som en organisk process och dra paralleller mellan mänsklighetens förändring och naturens egna processer, som när ett frö växer till en blomma. Alltså att den moderna människan var en produkt av en lång utveckling, som inletts i ett primitivt stadie. Både i vetenskapligt arbete och i samhällsdebatten fick detta biologiska tänkande en stor roll och naturens egna förändringsprocess började benämnas ”naturalhistoria”. Tack vare det starka intresset för naturen utvecklades naturvetenskaperna snabbt.

Människan blev medveten om sitt historiska perspektiv och om detta lades teorier om olika historiska drivkrafter fram. Dessa teorier hänvisade inte till övernaturliga eller religiösa drivkrafter och istället för Guds hand ansåg man att det var människans egen verksamhet som drev historien framåt. Gamla invanda föreställningar, exempelvis den om en enda absolut sanning, kom att luckras upp och ibland även störtas. Detta ledde till att människor började tro mera på vetenskapen och det som kunde bevisas än på prästernas predikningar om att Gud skapat allting. Kyrkan hade länge haft monopol på förklaringar om världen men tillslut gick det inte att hålla tillbaka vetenskapens kraft.

Eftersom människan på 1800-talet fattat intresse för historiska utvecklingsprocesser och drivkrafter är det inte att undra på att historievetenskapen har sitt ursprung från denna tid. Leopold von Ranke (1795-1886) från Tyskland gick i spetsen för historievetenskapens utveckling. Leopold lade grunden till övergången från en spekulativ till vetenskaplig forskning och han betonade källkritiken. ”Wie es eigentlich gewesen (hur det egentligen varit)” är Leopolds berömda slagord och han menade med detta att man så exakt som möjligt ska fastställa hur historiska händelser gått till.

En av de viktigaste forskargärningarna på 1800-talet gjordes av Louis Pasteur (1822-1895). Han befann sig i den franska staden Lille för att studera bryggeriets problem med jäsningsprocessen. Det var då han upptäckte att det är levande mikroorganismer som gör att det börjar jäsa. Han konstaterade även att det var möjligt att undvika jäsningen om man skyddade sig mot luftens mikrober. Tack vare Pasteurs upptäckt har konserveringen uppfunnits. Hans gärning lever fortfarande kvar i begreppet pastörisering, där mjölken värms upp för att avliva eventuella mikrober. Han lyckades även identifiera olika bakterier som angrep djur. Genom experiment med svin kom han fram till att bakterier kunde omvandlas till vaccin och de djur som vaccinerades blev immuna mot bakterien. Detta fick en stor betydelse för den moderna läkarvetenskapen. Tack vare Pasteurs upptäckt började man inom kirurgin att sterilisera sina instrument.

Charles Darwin (1809-1882) var en viktig vetenskapsman under 1800-talet. Han undersökte mycket inom människans utveckling och människans uppkomst. Han skrev en bok i vilken han förklarade att människan utvecklades från den minsta organismen till en människokropp. Han påstod också att människan hade sitt ursprung från apan och denna teori bevisade sig efteråt vara sann. Darwins teorier stred mycket mot kyrkans lära om hur människan uppkom och utvecklades. Men kyrkan hade inte lika mycket makt på 1800-talet än vad den tidigare haft, så de kunde inte gör så mycket åt Darwin och hans idéer.

På 1800-talet fick många nya uppfinningar se dagens ljus. Till exempel glödlampan (Thomas Edison), bessemermetoden (Henry Bessemer), som möjliggör tillverkning av stål, och dynamiten (Alfred Nobel) uppfanns på 1800-talet. Även nya vetenskaper uppstod på 1800-talet, såsom historievetenskapen, psykologin och biologin (i dess moderna betydelse).

800px-Charles_Darwin_01
Charles Darwin
Portrait of Louis Pasteur
Louis Pasteur

Susanna, Elsa och Amina

Källor:

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/vetenskap-teknik-och-kommunikationer-1776-1914

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskapshistoria

http://www.so-rummet.se/content/kyrkan-och-vetenskap

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leopold_von_Ranke

https://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_Pasteur

https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Darwin

https://sv.wikipedia.org/wiki/Biologi#Historia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykologi

Bilder:

 

 

 

 

 

Annonser