Liberalismen – En kamp för frihet

Liberalismen uppkom efter den amerikanska och franska revolutionen när förnuft och frihet blev ledord. Ideologin byggde på upplysningstidens utvecklingsoptimism och framstegstro, men tankarna hade i viss mån funnits även tidigare (t.ex. Cromwell på 1600-talet). De liberala politiska idéerna betonade individens frihet, men också vetenskap och teknisk och ekonomisk utveckling. Liberalerna ansåg att människan själv kunde forma sin framtid och att staten skulle gynna inlärningen och utbildningen. Ett nytt statsskick som inte begränsade individens fria utveckling krävdes, eftersom människan ansågs födas god med öppet sinne, men också att hon måste få utvecklas fritt för att förbli sådan.

CENTRALA GESTALTER

Den brittiske filosofen (och grundaren av utilitarismen) Jeremy Bentham menade att naturrätten inte stod för all frihet. Man skulle sträva efter medmänniskornas största möjliga lycka och välstånd. Detta var enväldets raka motsats. Därför blev demokratin nödvändig för liberalen.

John_Stuart_Mill_by_London_Stereoscopic_Company,_c1870Den brittiske filosofen och ekonomen John Stuart Mill, ansåg i sin tur att folket inte alltid visste sitt bästa, eftersom utbildning och fördomsfrihet saknades. Medborgarna var helt enkelt för dumma för att beviljas rösträtt. Mill trodde att en övergång till absolut folkstyre skulle skapa ett intolerant och minoritetstrakasserande samhälle. Därför krävde inte de tidigaste liberalerna allmän och lika rösträtt, vilket skulle komma att bli ett av liberalismens största mål.
Mills centrala tes var att staten måste höja utbildningsnivån. Då skulle de flesta bli kloka nog att kunna ta vara på sina politiska rättigheter. Staten skulle inte blanda sig i samhället om det inte var absolut nödvändigt. Efter att ha insett att total frihet i den ekonomiska sektorn medförde betydande nackdelar, föreslog han senare att staten skulle få reglera bland annat arvsrätten, barnarbetet, arbetstiderna, lönesystemet och monopolföretagen. Människan skulle likväl ha rätt att fritt välja yrke, bilda föreningar och ha tanke- och yttrandefrihet.

När arbetskraften äntligen började utbildas, var man inte längre lika rädd att folk skulle välja ovist i samhälleliga frågor. Därför började främst borgerskapet starkt kämpa för allmän rösträtt under 1800-talet. Man ansåg nu att även de fattiga och arbetare blivit intelligenta nog att få påverka samhället. Dock inkluderades inte kvinnan i denna rättighet.
Efter en brittisk parlamentsreform år 1832, hade nu hela sju procent av den vuxna befolkningen rätt att rösta. Konceptet spreds under kommande år också i andra delar av Europa.

EKONOMISK LIBERALISM

En ny inriktning inom ideologin föddes, nämligen den ekonomiska liberalismen. Skotske Adam Smith är den som oftast kopplas ihop med denna. Han kallas ofta Nationalekonomins fader. I sin bok The Wealth of Nations (1776) samlade han ekonomiskt liberala teorier och idéer från den industriella utvecklingen i Europa och förklarade dem på ett sätt som alla kunde förstå. På detta vis spreds ideologin även till vanligt folk redan under det sena 1700-talet.
Smith utformade också teorin om ”den osynliga handen”, eller de fria marknadskrafterna. Smith menade med den att tillgång och efterfrågan bestämmer varors pris. Dock måste konkurrensen vara fri för att detta skall fungera. Hans teori om arbetsfördelningen – gick ut på att länder med gynnsamma produktionsvillkor, skulle överta all produktion. De övriga länderna måste helt enkelt producera varadam smithan dyrare, eller producera något annat.

Den så kallade Manchesterskolan i England var starkt emot statlig reglering av näringslivet, eftersom man ville att individen skulle tänka själv och ta egna initiativ.
Frihandeln växte kraftigt och förändrade världen, eftersom den kontrollerades av privata företag istället för staten. Liberalerna hoppades genom frihandeln få alla länder att bli så beroende av varandra att krig vore omöjligt.

Risken att klasskillnaderna skulle öka uppstod dock på grund av den konsekventa liberalismen inom näringslivet. Som lösning på problemet skrev John Stuart Mill i ”Principles of political economy” (1848) att produktionssidan skall få producera fritt, men att staten sedan ska fördela vinsterna rättvist. Han såg också beskattning, understöd och omfördelning av förmögenhet som ett sätt att minska klasskillnaderna. Detta kallas socialliberalism.

Många av de gamla liberala tankesätten används fortfarande. Liberalismen ses idag som en positiv ideologi, som betonar konkurrens och strävar efter ett gott och välutvecklat samhälle. Vår ekonomi följer till stor del Adam Smiths teorier. Idag är liberalismen den ledande ideologin i världen.

Cecilia Lindblom, Kauri Tammenpää, Alexandra Juthman, Mikael Sinikallio 1B

Källor:
Labyrint 1 – Tom Gullberg och Sture Lindholm
politiken.se
ucl.ac.uk
svenskuppslagsbok.se
utilitarianism.com
so-rummet.se
frihetsfronten.se

Bilder:
1. John Stuart Mill  wikipedia.org

2. Adam Smith   timerime.com

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s