Boktryckarkonsten, renässansens betydelse och vardagsliv

Själva boktryckarkonsten var känd redan på 1000-talet i kina och delvis i Europa, där man skar ut text på träplattor. Johan Gutenberg uppfann ett mycket snabbare och billigare sätt, och man kunde massproducera text för första gången på 1460-talet. Tidigare hade böckerna också reproducerats av munkar som manuellt kopierat. Mänskor kunde äntligen börja läsa texter som ägt rum på någon ort där läsaren aldrig varit förr, och detta resulterade till att folket kunde känna igen sig med andra.

Begreppet renässansen betyder pånyttfödelse och det har fått sitt namn för att man anser att tidsperioden representerar en pånyttfödelse av den antika kulturen. Begreppet slog igenom via Jacob Burkhardts bok ”Renässanskulturen i Italien”. Enligt Burkhardt frigjorde sig människorna från medeltidens begränsade inställning och att man skapade en ny kultur med frihet och optimism, och att man väckte antiken till liv igen. Det gjordes en hel del upptäckter under renässansen, bland annat ekonomiska, sociala och teknologiska. Kyrkan gillade inte de nya upptäckterna eftersom att de stred mot vad de lärde ut, och försökte bekämpa förändringarna så länge de kunde.

Vardagslivet förändrades inte så mycket för människorna och ändast de den styrande eliten var med om de största förändringarna.

Dygnsrytmen bestämdes av solen, man steg upp vid 5- tiden på morgonen, åt sin middag redan kl. 9 på förmiddagen och hade sin kvällsvard kl. 17 och tillbaka och sova vis 21-tiden. Människorna började först äta sin middag på dagen under 1600- talet.

Kakelugnen blev en populär värmnings källa i husen och de behöll värmen väldigt länge. Även Gaffeln kom i bruk i Italien och användes då först som redskap vid matlagningen och senare togs den i bruk vid matbordet. Gaffeln hade endast 2st ”tänder”.

Glas kunde man tillverka redan under medeltiden men under renässansen blev fönsterglas väldigt billigt så det kom i bruk även i Europa. En annan sak som blev populärt runt hela Europa är bättre vägförbindelser. Landsvägarna förbättrades under 1500-talet och blev mycket smidare för resandet och även bekvämare. När vägförbindelserna blev klara kunde också postförbindelser bli fasta.

 

Johann Gutenberg Källor: Labyrint 1 s. 208-212, http://www.mimersbrunn.se/article?id=4895

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser