Den Nederländska guldåldern

Den Nederländska guldålder eller Nederländska stormaktstiden var en epok som utspelade sig på 1600-talet. Under denna tid var Nederländerna en av de mest framgångsrika nationerna inom handeln. Man koloniserade också stora delar av Sydostasien samt stora delar av södra Indien. Dessa framgångar var betydande ända in på 1800-talet och man var dessutom länge det ända land från Europa som hade rätt att idka handel med Japan.

Under dessa gyllene år blomstrade kulturen och politiken. Detta välstånd gav ett mycket fint kulturliv som gav konst som saknar motstycke än idag. Med konstnären Rembrandt som största representant blomstrade konsten. Hans mest välkända konstverk ”Nattvakten” är idag känd över nästan hela välden. Förutom en mängd kända konstnärer fanns också en hel del stora vetenskapsmän från Nederländerna. Som exempel kan man nämna Christiaan Huygens, Hugo Grotius och Antonie van Leeuwenhoek. Huygens var en vetenskaps man som är känd för att bl.a. ha konstruerat det första pendeluret. Han var även den förste att publicera arbete inom sannolikhetsteorin samt för att ha formulerat Huygens princip. Huygens princip är för övrigt en beskrivning av hur vågrörelser utbreder sig. Antonie van Leeuwenhoek är mest känd för att ha konstruerat en enklare typ av mikroskopet. Leeuwenhoek var även den första människan att se bakterier. Hugo Grotius är ansedd som folkrättens fader och var en vetenskapsman med stor kunskap. Han var bland annat både teolog och exeget men också språkman, filosof, jurist samt historiker. Hans största verk för dagens människor är dock hans bok De jure ac pacis, där han med naturrättsliga synpunkter lade grunden till vad som senare blev folkrätt.

Som man ser har den Nederländska guldåldern fört med sig mycket gott som vi än idag kan njuta av. Och då menar jag inte bara de vetenskapliga upptäckterna eller arbetet kring människor och lagen, utan också konstverken skapade av några av historiens största konstnärer.

Nattvakten av Rembrandt

 

Adam och Jonatan

Källor: Wikipedia, tidningenkulturen.se

Annonser