Reformationen

Reformationen var en process som inom kristendomen ursprungligen var avsedd att reformera kyrkan men som däremot medförde en brytning med påvekyrkan och tillkomsten av nya kyrkobildningar.

Reformationen var resultatet av en lång förändringsprocess, som anses ha börjat vid senare hälften av 1200-talet. En av dom största, och viktigaste reformationerna för vår kyrkohistoria inleddes i Tyskland år 1517 med Martin Luthers grepp på avhlatshandeln. Territorialfurstarna började stödja reformationen, som gav dem frihet att ordna sina kyrkliga förhållanden utan att ta hänsyn till påven eller kejsaren. På så sätt uppstod det evangeliska landskyrkodömet i Tyskland. Vid religionsfreden i Augsburg år-1555 erkändes det att Tyska riket nu var splittrat, och att det var den lokala furstens religion som skulle råda inom hans landområde.

Vid sidan av lutherdomen kom också andra samfund till, av vilka de mest betydande är den reformerta och den anglikanska kyrkan. Reformationens insikter spred sig med de teologer som studerat i wittenberg i Tyskland och med Luthers skrifter till Norden. Gustav Vasa utförde den kyrkliga förnyelsen i Sverige (år-1527). Detta innebar också att den katolska kyrkans egendom förstatligades och att den lutherska statskyrkan grundades. Prästerskapet tog småningom till sig de mest centrala betoningarna i den lutherska reformationen och rotade dem hos folket.

Markus Hietanen 1B

Källor: Labyrint 1, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reformationen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Reformationen

Annonser