Renässansens maktlära

 

Under renässansen var Italien uppdelat i många olika stadsstater som hade mycket politiska spänningar och konflikter om makten mellan sig. Det politiska livet drabbades hårt på grund av oroligheterna när allianser ändrades och av att andra starkare länder, så som England och Frankrike, utnyttjade Italiens svaga ställning.

Italy_1494_v2
Italien och dess stadsstater under renässansen.

Niccoló Machiavelli som var en filosof, politiker, historiker och författare levde i den italienska stadsstaten Florens, som ansågs vara kulturens centrum under renässansen. Han hade redan tidigt kommit i kontakt med det politiska livet och var då en högt uppsatt tjänsteman och även rådgivare åt de som hade makten i staten. Machiavelli läste de klassiska författarna, så som Platon, och ansåg att det antika Rom och Aten var något som skulle behöva tjäna som förebild för det svaga Italien både politiskt och militärt. Han fick många idéer från Platons verk som handlade om samhällets beslutsprocesser. Han ville att de italienska staterna skulle ena sig för att kunna ha en chans mot de andra starkare staterna men han konstaterade senare att det inte skulle lyckas för att de Italienska furstarna var för svaga.

Portrait_of_Niccolò_Machiavelli_by_Santi_di_Tito
Niccoló Machiavelli

När Florens regeringen störtades sattes Machiavelli i fängelse men blev sedan fri och levde resten av sitt liv i fattigdom på landsbygden. Det var då som han skrev sin bok Fursten som handlar om hur en bra och framgångsrik härskare ska vara. Boken har ofta setts som en handbok för cynisk realpolitik, där man koncentrerar sig på det realistiska behovet istället för vad oftast är sett som moraliskt rätt. Machiavelli utgick från den verklighet som han själv levde i och beskrev i boken orsaker till varför det misslyckades att ena de italienska staterna mot de andra starkare staterna. Furstespeglingar hade blivit vanligare sedan medeltiden då de gav praktiska råd åt härskare om hur de skulle bli framgångsrika. Machiavellis furstespegling var annorlunda än de andra var eftersom den handlar om hur en härskare ska använda svek och bedrägeri för att få politisk och ekonomisk makt. Därifrån har uttrycket machiavellism kommit som är så som Machiavelli beskriver hur en framgångsrik furste ska vara: oberörd, kunna bedra och manipulera andra och vara känslomässigt sval.
Machiavelli skriver till exempel i boken att ”det är bättre att vara fruktad än älskad”, alltså att det är bättre att en härskare är fruktad eftersom fruktan hålls uppe av rädsla inför straffet, medan kärlek hålls uppe av ömsesidiga band. När folket är missnöjda börjar de klaga, men om de fruktar härskaren så vågar de inte visa sitt missnöje öppet vilket leder till mindre uppror. Han skriver också om hur härskaren ska vara folkets vän utåt och uppfattas som hederlig, men ändå ska ha dolda hemligheter och att inte folket ska veta allt vad som pågår. Härskaren ska inte heller vara rädd att ta till drastiska metoder så som våld och utplåning så som när en härskare intar en ny stat ska han endera flytta sitt residens dit eller att ödelägga: ”man ska antingen omhulda människorna eller krossa dem”. Han menade också att en framgångsrik härskare alltid ska föra krig eller förbereda sig för krig.

Machiavelli_Principe_Cover_Page
Fursten

Machiavelli ansåg att stater liknar varandra väldigt mycket i fråga om förloppet av staten, att staterna först uppstår och har framgång och sedan försvagas på grund av girighet och egenintresse och till sist till följd av det splittras och erövras. Alltså att staterna har ett cykliskt förlopp och att förloppet upprepas sig hela tiden.

Fursten kom ut först efter Machiavellis död och då förbjöds den av katolska kyrkan eftersom han kritiserar kyrkan genom att säga att de styrdes av ”urgamla, fast rotade kyrkliga förordningar”. Under renässansen hade kyrkan redan fått mindre makt än tidigare, vilket gjorde så att härskarna och statens makt hade ökat. Fursten var en bok som många läste men inte talade högt om. Den fick alltså inte så stor politisk påverkan så länge som han levde, men en härskare som levde samtidigt som Machiavelli var Henrik den åttonde från England. Machiavelli följde mycket med hur Henrik gjorde och härskade, och Henrik var en sådan härskare som Machiavelli beskrev i sin bok. En annan härskare som tillämpat bokens principer i praktiken är Gustav Vasa från Sverige, men Fursten har också haft stort i inflytande på filosofin och statsvetenskapen ända till idag.

Louise Marttila och Sarah Broman

Källor:

Labyrint 1 s.242-243

http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/flor25.htm

http://www.theguardian.com/books/2009/apr/25/henry-viii-exhibition

http://plato.stanford.edu/entries/machiavelli/

http://www.filosofer.se/machiavelli.html

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=machiavellism

http://www.sparknotes.com/philosophy/prince/summary.html

https://www.vocabulary.com/dictionary/realpolitik

http://www.filosofer.se/platon.html

http://plato.stanford.edu/entries/machiavelli/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Niccol%C3%B2_Machiavelli

https://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_Niccol%C3%B2_Machiavelli

Annonser